Vad ska man säga mer än att vi gick ut på en äng och galoppera haha! Fort som satan gick det men hon höll huvudet still även fast jag inte knäppt på varken martingal eller pullartränset. Väldigt trött häst och lyrisk ryttare gick tillbaka till ridhuset för att trava bort mjölksyran.
Väl i ridhuset blev hon lite grinig. Höll jag knappt i tyglarna så bar hon verkligen upp sig själv och arbetade igenom kroppen -MEN det var ju inte vad jag ville åt igår. Jag ville kunna ta tag i henne lite mer och verkligen jobba henne med tryck så hon fick ta i. Den planen skrotades och varken jag eller hon hade lusten eller orken att bråka så hon fick gå på halvlånga tyglar och slappna av. Så kan det gå ibland, men jag blev ändå glad att hon visade att hon kunde bära upp sig själv och inte bråka när hon fick lite längre tyglar som hon ibland kan göra. Det var inte så mycket att skriva men det blev några fina bilder som jag kan visa!
De sista får vara i svartvita för solen gick i moln och ljuset sög. Men svartvitt funkar ju också!
/Filippa